Man måste våga drömma för att kunna lyckas. Man måste också våga att misslyckas och inte vara rädd för att få lite sand i skorna på vägen till sina drömmar för att kunna lyckas. Det är alla våra misslyckanden och allt vi lyckats med som format oss till de personerna vi är idag.

Det kommer alltid att finnas människor runt omkring dig som får dig att känna som att du alltid ligger steget efter, som suddar vägen på din karta och försöker släcka det du brinner för. Personer som blockar vägen till dina mål. Som försöker få dig att tro att de är bättre än dig och har nått som inte du har. Det är precis tvärtom. Det är dom som försöker dra dig tillbaka, lägga i din back för att slippa kämpa sig fram upp till din nivå. Det är dom du är skyldig dig själv att lämna bakom dig, vända på klacken och fortsätta vandra på din livsväg utan dom.

Idag växer man upp i ett samhälle med känslan av att ha misslyckats innan man ens har försökt. I skolan där man spenderar 12 år, får man ofta höra "Sikta på stjärnorna så når du trädtopparna". Det är allt man hör som handlar om drömmar från många vuxna som vi ska kalla förebilder. Att bli tagen för givet att orka gå med flera ton på ryggen, och att bli en i mängden. Unga människor ska vandra på jorden med en lycka att ha fått livet men samtidigt ha en känsla av att vara misslyckad.

Man måste ha en stark ryggrad, lätta fötter och ett stort hjärta för att kunna nå sina mål. För att kunna bortse från idealbilden av hur långt en människa kan gå , istället sträva efter sig själv och hitta vägen till dina drömmar genom den personen som man själv är. Istället för att låta alla käftsmällar man får från samhället vi lever i för att vi tror på något, så måste man ta vara på varje bank i ryggen för att vi står upp för det vi tycker och för våra drömmar.

Så våga dröm, släpp taget om det som tynger ner dig, och fortsätt på vägen till dina drömmar med lätta fötter. Ge inte upp för att du har dåliga dagar eller för att någon tittar snett på dig. För utan dom dagarna, och utan det, har vi inget finare att jämföra med.

Om 2 dagar sätter jag mig på flyget. Jag ska till USA. Uppfylla en utav mina stora drömmar. Jag har fått kämpa och ge upp saker som betyder väldigt mycket för mig på vägen, men jag har nått mitt mål och är sjukt stolt över mig själv. Utan mina fina vänner och min underbara familj skulle jag inte stå där jag står idag. Dom har hjälpt mig att ta mig igenom alla tuffa dagar, alla tårar. Men jag har ändrat livsväg, ändrat syn på min vardag. För mig är varje dag en möjlighet. Att kunna vakna upp och varje dag ta ett steg närmare det jag tror på. Att bara komma dit är ett stort steg att ta som människa.

"Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna" Det existerar inte i min värld. Nu ska jag till USA och nå månen.